14 myter om mat och hälsa

Vad svenska folket tror om mat och hälsa stämmer inte alltid med verkligheten, det visar Konsumentföreningen Stockholms undersökning som genomförts av YouGov.

– Intresset för kost och hälsa är stort men den information som sprids genom reklam, i sociala medier och i bloggar stämmer inte alltid. En myt som håller i sig är att det är viktigt att äta tillskott av C-vitamin om man är förkyld, det syns inte minst i försäljningen av brustabletter. Nästan hälften av de tillfrågade tror på C-vitamin mot förkylning, men den myten kan vi avliva. För att det ska ha någon effekt måste man äta hela 6 gram per dag, vilket knappast är hälsosamt i övrigt, säger Louise Ungerth, chef Konsument & Miljö, KfS.

Konsumentföreningen Stockholm har ställt upp ett antal påståenden om kost och hälsa och bett drygt 1 000 personer svara sant eller falskt. Har du koll på vad som gäller när det kommer till mat och hälsa? Nedan ser ni hur svaren såg ut i undersökningen.

Nötter ger fler kalorier än smågodis

Sant 41%

Falskt 59%

Facit: Ja, nötter innehåller generellt fler kalorier än smågodis. Nötter innehåller mycket fett och fett är kaloririkt. Ofta är fetterna i nötter omättade och därför är de också hälsosamma. Nötter innehåller också en relativt hög halt av proteiner, mineralämnen och vissa värdefulla vitaminer. Så även om nötter är mer kaloristinna än smågodis så är nötterna fortfarande ett mer hälsosamt val än smågodis. Men det kan lätt bli för mycket energi, en handfull räcker.

Antalet människor som inte tål laktos ökar

Sant 77%

Falskt 23%

Facit: Cirka 70 procent av jordens befolkning är laktosintoleranta. En laktosintolerant person kan inte bryta ner mjölksocker (laktos) som finns i mejeriprodukter. Vi som bor i norra Europa har oftast inte några problem med mejeriprodukter. En genetisk mutation hos oss gör att vi kan bryta ner laktos. Samma gäller till exempel för de flesta i Nordamerika, Australien och vissa områden i Afrika.

Laktosintolerans ökar inte i den svenska befolkningen, cirka 3-5 procent har åkomman, däremot ses en ökning av laktosintolerans i Sverige på grund av ökad invandring från länder där laktosintolerans är utbrett. En studie visar att cirka 14 procent är laktosintoleranta i Sverige i dag. Barn under fem år är så gott som aldrig laktosintoleranta. Även om man är laktosintolerant kan man ofta äta mejeriprodukter som innehåller små mängder laktos som lagrad hårdost, yoghurt, fil, grädde och crème fraiche i måttliga mängder.

Laktosintolerans ska inte sammanblandas med allergi mot mjölkprotein.

Om man tränar 2-3 gånger i veckan är det bra att fylla på med extra protein

Sant 62%

Falskt 38%

Facit: Nej, man behöver inte fylla på med extra protein om man tränar normalt 2-3 gånger i veckan. Förutsatt att man äter som folk gör mest. Vi äter i regel tillräckligt med protein. Studier visar att ett tillskott av max 15-20 gram protein i samband med intensiv styrketräning kan ha viss effekt.

Alla skulle må bättre av att äta mindre gluten

Sant 58%

Falskt 42%

Facit: Nej, det finns inga vetenskapliga studier som bevisar att man generellt skulle må bättre av att äta mindre gluten. Om man inte är glutenintolerant förstås. Det kan dock finnas känslighet med symtom från mag- tarmkanalen som inte går att mäta, eller som det inte finns metoder för att mäta. När det gäller symtom som koncentrationssvårigheter hyperaktivitet finns det inga vetenskapliga studier som bekräftar detta. Cirka 2-3 procent av Sveriges befolkning har fått diagnosen celiaki. Har du ont i magen och misstänker att du inte tål gluten bör du gå till en läkare. Uteslut inte gluten innan läkarbesöket då är det svårare att ställa diagnos.

En proteinbar är ett bra mellanmål om man är på språng

Sant 59%

Falskt 41%

Facit: Det finns bra proteinbars men generellt sätt är de inte så bra mellanmål eftersom de kan innehålla mycket fett, socker och tillsatser. Vill man ha i sig bra näring snabbt kan man istället äta nötter. Nötter är oslagbart som mellanmål med fibrer, bra fettkvalitet, protein och gott om vitaminer och mineraler. Men det kan lätt bli för mycket energi, en handfull räcker. Kanske i kombination med en frukt om man vill ha mer volym. Ett annat bra mellanmål är keso eller kvarg med en frukt till.

Att avgifta kroppen, detoxa då och då, kan rekommenderas

Sant 48%

Falskt 52%

Facit: Att detoxa och dricka till exempel grönsaksjuicer under några dagar då och då är absolut inte fel. Men att gifter och slaggprodukter åker ur systemet genom olika sorters detoxkurer är inte vetenskapligt belagt. Kroppen har ett eget sinnrikt system för att göra sig av med gifter och oönskade ämnen via levern, njurarna, huden och lungorna. Tungmetaller som kvicksilver och kadmium lagras en tid i kroppen men grönsaksjuice eller olika detoxpreparat lär knappast få ut dem snabbare. Att detoxa för att avgifta kroppen och därmed uppnå bättre hälsa är inget som rekommenderas inom den medicinska vetenskapen. Däremot är det förstås bra att äta eller dricka mycket grönsaker och frukt, skippa rött kött, vitt mjöl och socker som också en detoxperiod bidrar till.

Det är viktigt att äta C-vitamintillskott om man är förkyld

Sant 47%

Falskt 53%

Facit: Att C-vitamin botar förkylning är en allmän föreställning som är lite tvetydig. Vad forskare har kunnat visa är att tillskott av extra C-vitamin inte påverkar antalet infektioner, men det kan förkorta förkylningen med en halv dag. För att det ska ha effekt på sjukdomsförloppet krävs att C-vitaminet intas så snart de första symtomen visar sig. Vuxna bör ta sex gram C-vitamin per dag, vilket lär motsvara 16 kilo apelsiner. För barn räcker en tredjedel, det vill säga cirka fem kilo. Att få i sig så stora mängder C-vitamin är inte helt utan risk. Njurarna får arbeta väldigt hårt och du kan drabbas av njursten. Även ökad risk finns att drabbas av gråstarr har kopplats ihop med intag av C-vitamintillskott. Med tanke på riskerna med att äta för mycket C-vitamin är det nog klokare att vara förkyld även den halva dagen som eventuellt påverkas. C-vitamin i brustabletter om 1 gram som många tar i förebyggande syfte är alltså för liten dos för att ha någon verkan.

Energidryck med koffein ökar prestationen under träning

Sant 41%

Falskt 59%

Facit: Nej, trots att energidrycker i marknadsföring ofta kopplas samman med träning ökar inte prestationen nämnvärt. Energidrycker innehåller som regel socker, taurin, koffein och vatten. Koffein piggar upp och sockret i drycken ger energi och kan därför öka uthålligheten vid långlopp, men knappast mer än läskedrycker. Många läkare, forskare och professionella inom idrott och träning avråder från energidrycker och andra koffeinrika livsmedel i samband med träning. Koffein är bland annat vattendrivande, kan ge magsmärta och darrningar samt påverka hjärtfrekvensen.

Man blir fortare mätt av proteinrik mat

Sant 71%

Falskt 29%

Facit: Ja, måltider med högt proteininnehåll ger större mättnadskänsla jämfört med måltider med hög andel kolhydrater och fett. Proteinrika livsmedel som till exempel kvarg och baljväxter ökar mättnaden. Det har dock konstaterats att det inte spelar någon roll för chanserna att gå ned i vikt på sikt om den energi man får i sig kommer från protein eller andra energigivande näringsämnen. I normalfallet är det inga som helst problem att få sitt proteinbehov täckt. Elitidrottare och äldre sköra personer med dålig aptit bör dock tänka på att få i sig tillräckligt med protein.

Man ska helst äta minst 5 dl mejeriprodukter (mjölk, yoghurt, ost etc) per dag

Sant 35%

Falskt 65%

Facit: Mjölk innehåller protein, mineraler och vitaminer. Mjölk och ost är våra viktigaste kalciumkällor och ger oss även fosfor, vitamin B12 och riboflavin. Men nej, mer än 5 dl mejeriprodukter om dagen behöver vi inte sätta i oss, Livsmedelsverket rekommenderar 2-5 dl per dag.

Rawfood, det vill säga att inte upphetta maten till mer än 42 grader, bevarar vitaminerna

Sant 73%

Falskt 27%

Facit: Råa grönsaker och frukter innehåller generellt sett mer vitaminer än kokta och stekta. Så ja, man kan säga att rawfood bevarar vitaminerna. Men vissa näringsämnen vinner på att hettas upp ordentligt då de blir lättare för kroppen att ta upp. Exempel på det är betakaroten i morötter som är förstadiet till vitamin A och lykopen i tomater. Vissa baljväxter behöver hettas upp för att inte ställa till oreda i magen. Man kan inte säga att rawfood som diet innehåller mer vitaminer än blandad kost. En strikt rawfooddiet bör kompletteras med vitaminerna D och B12 och kanske också Omega-3-fettsyror som man lätt får för lite av när man äter helvegetarisk och vegansk mat.

Juice är ett bra alternativ för att tillföra kroppen vitaminer och mineraler

Sant 54%

Falskt 46%

Facit: Det går inte att svara enbart ja eller nej på frågan om juice är bra eller inte. Juice innehåller både vitaminer och mineraler, så det är positivt. Men när du pressar grönsaker och frukt går du miste om fibrerna som annars mättar bra. När du dricker juice kan du hälla i dig betydligt fler frukter än vad du annars orkar äta. Juice innehåller lika mycket fruktsocker som hel frukt och du riskerar att få i dig mer kalorier än vad du gör av med. Det är större risk att gå upp i vikt av att dricka mycket juice än att gå upp i vikt av att äta hel frukt. I Livsmedelsverkets nyligen uppdaterade kostråd har de tagit bort den deciliter juice som förut kunde ersätta 100 g av de 500 g grönsaker och frukt som vi rekommenderas att äta per dag.

Det är viktigt att äta D-vitamintillskott på vintern

Sant 69%

Falskt 31%

Facit: Det är en lurig fråga och går inte generellt att besvara med ja eller nej. Vitamin D är ett av få vitaminer vi riskerar att få för lite av och vissa grupper kan behöva tillskott. Under sommarmånaderna ger 30 minuters sol på händer, armar och ansikte då solen är som starkast tillräckligt med D-vitamin. Man kan också lagra D-vitamin i kroppen till exempel efter en solrik sommar eller vintersemester. Är man inte ute i solen, har mörk hudfärg eller täcker kroppen rejält under sommarmånaderna bör man ta D-vitamintillskott året om. Det gäller även barn. Barn under två år, personer äldre än 75 år och personer som äter dåligt med D-vitaminrik mat som fet fisk, svamp, ägg, kött och D-vitaminberikande mejeriprodukter och matfetter, riskerar att få i sig för lite D-vitamin och bör ta tillskott. Osäker? Ta tillskott från september till maj.

Ett livsmedels energimängd mäts i kilokalorier/kcal

Sant 91%

Falskt 9%

Facit: Ja, energi mäts vanligtvis o kilokalorier (kcal) och förkortas ibland till kalorier. Energi kan även mätas i kilojoule (kJ). 1 kJ = 0,239 kcal, 1 kcal = 4,184 kJ. Olika näringsämnen innehåller olika mängd energi.

//English

What Swedish people think about food and health does not always match reality, that is shown in Konsumentföreningen Stockholms survey conducted by YouGov. Wanna read the whole survey? Please use Google Translate.

Karin Rahm

Kul att du hittat hit! Det är jag som är Karin Rahm och jag vill vara din inspiration till att leva en aktiv, rolig, balanserad och hälsosam livsstil. Här delar jag med mig av mina bästa verktyg i form av goda recept, de senaste trenderna inom träning, mode och skönhet, roliga tips, mindfulness, resor, karriär och mina tankar kring allt och ingenting. Ja, som en riktigt bra kompis, fast på nätet. Välkommen till Karin Rahm - vårt community!