Det har varit fyra helt fantastiska månader här i Thailand. Jag kunde aldrig i min vildaste fantasi tro att jag skulle trivas så bra. Jag har helt ärligt inte längtat till Sverige en enda gång. Som ni förstår är det med stort vemod jag imorgon lämnar mitt nya hem i Kamala och återvänder till vardagen i Stockholm.
Med lite perspektiv på livet har jag insett att jag vill hitta ett sätt att spendera mer tid med Embla och jag vill rensa bort energitjuvar i min närhet som hellre tävlar (om finaste hemmet, duktigaste barnen, roligaste helgerna och flest vänner) än att lyfta varandra.
Trots att det känns tungt att lämna de vackra stränderna, det vilda havet, de vänliga människorna och det enkla livet så vill jag inte känna sorg. Jag vill istället med tacksamhet se tillbaka på den tid jag fått här. Och Thailand ligger ju faktiskt kvar…
//I´m leaving Thailand!
It has been four absolutely fantastic months here in Thailand. I could never in my wildest imagination think that I would feel so at home. I honestly haven´t longed to Sweden once. As you can imagine, it is with great sadness that I tomorrow leave my new home in Kamala and return to everyday life in Stockholm.
With a little perspective on life, I have realized that I want to find a way to spend more time with Embla and I want to get rid of the energy thieves around me who would rather compete (on the most beautiful home, the most talented kids, the funniest weekends and the most friends) than to lift each other.
Even though it feels sad to leave the beautiful beaches, the wild sea, the friendly people and the simple life, I don’t wanna feel no sorrow. Instead all I want is to be gratefully for the time I got here. And Thailand is not going anywhere …