Lämnade campingen i Canillo vid niotiden. Regnet öste ner så det kändes inte särskilt sorgligt att lämna Andorra. Vi åt frukost och drack kaffe ur termosmuggarna på väg över Pyrenéerna in i Katalonien.
Njöt verkligen av utsikten från de fina små vägarna som slingrade sig upp för berg och ner i dalgångar. Det är ju en av fördelarna med att bila, alla de vackra platser man passerar. Vet inte hur många söta små orter jag fått se som man som ”vanlig turist” helt missar.
I Katalonien sken solen och vad jag förstår var det nästan lika varmt där som hemma i Sverige.
Jag hade några dagar tidigare kollat upp en campingplats som låg precis på stranden med supercoola vintagehusvagnar som jag ville bo på, Camping Miramar. Men när jag kontaktade campingplatsen sa de att de inte hade tillräckligt stora platser för vår bil. Men vi åkte dit ändå. Rickard är kung på att parkera på små och trånga platser så vi tänkte ge det ett försök.
På eftermiddagen anlände vi till campingen och den visade sig vara en riktig drömplats! Vi gick runt och tittade på de lediga platserna och hittade en plats precis på stranden som var helt fantastisk. Rickard stegade upp lite och sa att han skulle få in bilen där, och mycket riktigt. Så nu står vi parkerade precis vid en helt folktom strand. Kunde inte drömma om bättre läge.
När vi parkerat tittade vi runt lite på campingplatsen och gick ner en stund på stranden innan vi åt goda skinkor och ostar till middag, precis som sig bör i Spanien.
Och när man tror att det inte kan bli bättre…. imorgon är det min födelsedag!