MQ rabattkod – inlägget innehåller annonslänkar från MQ Är du sugen på att uppdatera höstgarderoben?…
Read More →
Laktosintolerans och laktoskänslighet är vanligt och helt naturligt. Det är ingen sjukdom och är inte farligt, men det kan ibland vara ganska besvärligt.
Laktosintolerans är heller ingen allergi, utan innebär att man är överkänslig mot laktos (mjölksocker). Som laktosintolerant har man brist på enzymet laktas vilket gör att man inte kan bryta ner laktosen i tarmarna. Olika personer får olika besvär och tål olika mycket laktos.
Om du misstänker att du är laktosintolerant bör du besöka en läkare för att få en diagnos, för att utesluta att dina besvär inte beror på något annat.
Laktosintolerans blandas ibland felaktigt ihop med mjölkproteinallergi, som är något helt annat. Läs mer om mjölkproteinallergi här.
Glutenintolerans
Laktosintolerans bör heller inte blandas ihop med tarmsjukdomen glutenintolerans (celiaki), som innebär att du är intolerant mot proteinet i råg, vete och korn. Symptomen på glutenintolerans liknar de mag- och tarmproblem du får vid laktosintolerans, men är vanligtvis något värre. Laktosintolerans och glutenintolerans är två helt olika saker och har ingen direkt koppling, det vill säga du är inte automatiskt glutenintolerant om du är överkänslig mot laktos. Däremot kan en obehandlad glutenintolerans leda till sekundär laktosintolerans, om du har otur.
Tre typer av laktoskänslighet
Det finns tre typer av laktosintolerans, eller laktasbrist som man också säger:
Medfödd laktosintolerans
Medfödd laktosintolerans är en mycket ovanlig, ärftlig form av laktosintolerans som man föds med. Den upptäcks tidigt hos spädbarn eftersom att de inte kan dricka bröstmjölk utan att få svår diarré. Det beror på att spädbarnet inte producerar laktas alls eller i mycket små mängder. Medfödd laktosintolerans kvarstår hela livet och kallas också för kongenital laktosintolerans.
Primär laktosintolerans
Primär laktosintolerans är den vanligaste formen av laktosintolerans.
Den är fullständigt normal och beror på att kroppen med åren bildar mindre av enzymet laktas. Hur mycket laktas som bildas är något som varierar från person till person och beror bland annat på ärftlighet.
Nyfödda barn har normalt en riklig produktion av laktas för att kunna bryta ned mjölksockret i bröstmjölken. Produktionen minskar sedan under uppväxten, hos svenska barn vanligen i 5-10-årsåldern. Hos somliga försvinner produktionen av laktas nästan helt när de nått skolåldern men ofta visar sig symptomen först i tonåren eftersom minskningen sker gradvis.
Sekundär laktosintolerans
Om laktosintolerans uppstår som en följd av någon sjukdom eller skada i tarmen kallas den sekundär. Orsaken kan vara en tarmsjukdom eller tarmskada. Tillståndet kan förekomma vid obehandlad glutenintolerans och andra mag-tarmsjukdomar. Den här formen av laktosintolerans innebär en tillfälligt minskad förmåga att bryta ner mjölksocker och efter att man behandlat grundorsaken till problemet går laktosintoleransen ofta tillbaka. Därför kallas också denna form av laktosintolerans för tillfällig laktosintolerans.
Kan man bli laktosintolerant av att dricka laktosfri mjölk?
Laktasproduktionen är genetiskt bestämd och produktionen av laktasenzymet minskar inte om man konsumerar laktosfria produkter. Man kan alltså inte bli laktosintolerant av att äta laktosfria produkter.
Det är däremot individuellt hur mycket laktos en person klarar av att bryta ned i sina tarmar. En del kan dricka ett helt glas mjölk utan att känna obehag, andra kanske kan hantera en skvätt mjölk i kaffet medan vissa får besvär direkt då de får i sig laktos. Man får helt enkelt prova sig fram. En annan sak som är viktigt att komma ihåg är att laktosintolerans inte är detsamma som en allergi. Till skillnad från en glutenintolerant person blir tarmen hos de som har laktosintolerans inte skadad om man får i sig mjölk eller andra mejeriprodukter. Det är alltså inte farligt att äta mat som innehåller laktos om man är laktosintolerant.
Laktoskänslighet i Sverige och världen
Ungefär 14% av skolbarnen och 6,8% av den vuxna befolkningen i Sverige är laktosintoleranta.1 Hos små barn är laktosintolerans väldigt ovanligt då produktionen av laktas är hög vilket hjälper oss att bryta ner mjölksockret i bröstmjölken. Laktosintolerans har blivit vanligare i Sverige, främst beroende på att fler kommer från länder där det är vanligt att man inte tål laktos som vuxen. I vårt grannland Finland är 16% av befolkningen laktosintolerant men här i Norden tål vi ändå mjölk bättre än i exempelvis många asiatiska länder, där upp emot 100 procent av befolkningen är överkänsliga. Det beror på att en särskilt gen har muterat under årtusenden och gjort att människor i Norden och i Nordamerika tål mjölk bättre, även som vuxna.
Källa: Valio.se
