Den här veckan började bra med att jag fick mycket gjort. Men nu på slutet? Jag vet inte. Har haft dåligt med ork och inte känt mig motiverad alls att varken blogga eller plugga. Igår kändes det som att jag skulle bli sjuk också.
Nästa vecka åker jag och hubby till Italien och det ska bli så mysigt. Dock blir det ju lite stress nu innan. Har massor av jobb som ingen annan gör när jag ledig, några samarbeten som måste bli klara innan vi sticker och så studierna uppe på det.
Hade tänkt viga hela kvällen till detta då både Embla ska sova hos en kompis och Rickard skulle på en spelning. Men nu har Rickard ställt in spelningen så då känner jag ju att jag vill spendera tiden med honom. Är det bara vi eller är det fler därute som knappt hinner eller orkar prata med sin partner under veckorna?
Lägger livets pussel
Ja, just nu är det verkligen svårt att få ihop alla bitarna i livet. Jobb, studier, Emblas skola och aktiviteter, träning, sig själv och sin partner. Vänner finns liksom inte på världskartan som det ser ut nu. Tråkigt! Jag vet att det här med studierna tar upp en hel del av min tid och att det bara är tillfälligt. Så jag biter väl ihop ett tag till.
Ville egentligen bara dela med mig av min situation. Visa att vi är fler som har det tufft med att lägga livets pussel. Ibland är det ju faktiskt skönt att veta att man inte är ensam om att känna att man inte räcker till. Särskilt som det oftast ser så fantastiskt bra ut för alla från utsidan.
Blev kanske ett spretigt inlägg det här. Men jag hoppas att ni gör något ni njuter av i helgen! Kram, kram på er alla!