Knäledsoperation, sjukstuga och bröllopsdag – ett rent helvete

Nu var det ju ett bra tag sedan jag uppdaterade om livet. Igen. Men för att vara helt ärlig har jag svårt att få ihop allt som ska göras på dygnets 24 timmar. Nu mer än någonsin.

För en och en halv vecka sedan opererades Rickard. Han gjorde en så kallad knäledsoperation och som namnet avslöjar så ersätts den skadade ledytan med en protes som sedan förankras med bencement. När man googlar på förfarandet så låter det som att man ska vara på benen och kunna göra sjukgymnastik ganska på direkten efter operationen. Men i Rickards fall blev operationen en timme längre på grund av att man var tvungen att operera bort en skruv från en tidigare korsbandsoperation. Kanske förvärrade det allting?

Hela benet var färgat mörkblått

När jag åkte och hämtade honom var han antagligen hög på medicin för då var han vid gott mod. Men bara efter någon dag hemma hade hela benet färgats mörkblått och han hade sådan otroligt värk, trots dubbla morfintabletter och dubbla alvedon. När Rickard pratade med läkaren ombads han att åka in och se över benet. Såret i sig såg jättefint ut (nåja, fint är en rejäl överdrift men det var inte infekterat eller så) men eftersom att benet svullnat upp till sin dubbla storlek och var nästan helt täckt av ett enda blåmärke från ljumsken ner över knäet så beslutade man att ta bort blodförtunningen. Normalt ger man blodförtunning för att inte patienten ska drabbad av blodproppar men läkaren trodde att blåmärket/blödningen kom från hålet där skruven suttit och att det inte slutade blöda. Så som jag förstod det iallafall.

Fortfarande på morfin

Åter till dagsläget då. Nu en och en halv vecka efter operationen kan Rickard fortfarande inte vara uppe ur sängen mer än korta stunder. Och han är fortfarande tvungen att ta morfin för att stå ut med smärtan.

Som tur är kan jag jobba hemifrån och se till att alla dagens måltider serveras på sängen, att Embla skjutsas och hämtas från skolan och att alla stallsysslorna sköts varje dag. Men jobbet måste ju ändå göras så det har blivit att få jobba när tid finns, såsom på kvällar eller helgen.

Så fick Rulle hovböld

Ovanpå allt detta så åkte Rulle på en hovböld också så det var bara att lasta honom och åka in till kliniken. Blev ju ett bandage och boxvila en vecka. Men bättre att han var halt på grund av det än på grund av hans operation i benet. Om man ska se någon ljuspunkt i allt det mörka.

Så detta var alltså min långa förklaring till varför jag inte haft ork eller tid att uppdatera här på bloggen. Det har helt enkelt varit en väldigt tung period. Idag firar vi dock bröllopsdag. 16 år har vi varit gifta, helt otroligt! Firandet blir inte riktigt lika lyxigt som det brukar. Men jag försökte göra det lite speciellt så Rickard fick blommor och en stor frukost på sängen i morse. Och en fin present köpt på auktion. Ikväll blir det lite god mat, kanske att han orkar upp till soffan en stund och umgås. Vi får se. En timme i taget.

Jo, just det. Jag vaknade med ont i halsen imorse också. Och feber. Men från och med nu kan det väl bara bli bättre så säg?

Karin Rahm

Det är jag som är Karin Rahm och jag vill vara din inspiration till att leva en aktiv, rolig, balanserad och hälsosam livsstil.