Världens bästa semester!

Världens bästa semester är den med husbil!

Fredag 29 juli em – världens bästa semester

Det blev en sväng på cykeln idag men kanske inte så långt som vi tänkt. Många backar, dåliga vägar och stekande sol gjorde att resvägen blev en annan. Som tur var ledde det oss till en liten lagun där vi tog ett dopp. Vattnet var så där galet klart och turkost att man inte tror att det är verkligt! Synd att vi inte tog med snorkelprylarna.

Väl tillbaka på campingen efter dagens etapp var det gött med ett svalkande dopp och fika. Ikväll blir det torsk och svensk färskpotatis till middag sen somnar vi nog gott allihop. Imorgon går bilen vidare mot nya äventyr.

Söndag 31 juli – Världens bästa semester

Vaknar tidigt och kokar kaffe innan vi börjar stigningen över berget tillbaka mot kusten. Stannar på toppen och njuter av stillheten, morgonsolens värmande strålar och den fantastiska utsikten över bergstoppar så långt ögat kan nå. Som balsam för själen!

Tillbaka nere vid kusten irrar vi runt lite innan vi hittar en superfin stenstrand med kristallklart vatten och en liten restaurang. Vi parkerar bilen på en hög plats med helt magisk utsikt över havet. Hoppas att vi kan bli kvar här över natten. Just nu tar vi bara en timme i taget och njuter av att sola och bada.

Får veta att vår lilla folktomma stenstrand efter lunch ska förvandlas till beachclub som stänger kl 04 på morgonen. Rickard vägrar stanna kvar eftersom det antagligen kommer innebära eurotechno och skrikande ungdomar. Besvikna lämnar vi ännu ett av våra ”paradis” för att söka ny plats för natten.

Åker ett bra tag längs kusten då vi äntligen hittar en sådan där liten camping som vi sökt efter. Bara en gräsplätt med några få bilar och tält. Vi får en plats med dykavstånd från havet och livet leker igen.

Badar hela eftermiddagen. Det är extremt varmt, säkert runt 40 grader, och helt vindstilla.

Idag har jag namnsdag, hipp, hipp, hurra för mig! Solen skiner från en klarblå himmel.

Natten var stormig, så pass att hela bilen svajade i vinden. Men det var svalt och skönt att sova mellan kastvindarna.

Om några dagar är det dags att börja åka hemåt och under frukosten diskuterade vi resvägar och antal resdagar. Är så glad att jag verkligen njuter lika mycket av semester och lediga dagar som av vardag med jobb. Jag ser faktiskt fram emot en rolig jobbhöst, rutiner och nya möjligheter.

Men nu ska jag fortsätta leva i nuet, sippa på mitt svarta kaffe och sedan kränga av mig de slitna jeansshortsen som jag levt i de senaste veckorna för att ta ett morgondopp i det turkosgröna havet. Ja, eller vad som nu faller mig in för stunden. Kvar på vår lilla minicamping i närheten av Starigrad blir vi iallafall. Puss på er!

På eftermiddagen tog jag en löptur, så himla skönt! Har inte sprungit på ett tag nu för jag har haft lite känningar i vänstra hälen. Hoppas, hoppas, hoppas att det inte är hälsporre! Kände av lite i foten i början av rundan men sedan kände jag bara total lycka, eufori och tacksamhet. Att springa i den här miljön, i berg och längs havet är bara så fantastiskt! När jag kommer hem till Sverige ska jag investera i ett par nya löparskor. Jag pronerar lite men har alltid sprungit i neutrala skor, kanske dags att ändra på det? Nu är det dags för efter löpning-badet och sedan ett mellanmål. Kommer på mig själv att hela tiden säga: – Vad skönt vi har det!

Igår kväll blev det filmkväll och mys med katterna som bor här på campingen. En ska ha ungar vilken dag som helst!

Nu sitter jag under markisen med utsikt över havet och njuter efter en god frukost bestående av overnight oates (recept här) och två koppar kaffe. Den här platsen är fantastisk, jag och Embla vill stanna här resten av semestern. Jag för lugnet och den vackra platsens skull, Embla för katternas skull. Haha!

Torsdag 4 augusti – världens bästa semester

Ännu en härlig dag i solen. Bad och lek varvat med bok och kortspel. Hela dagen. Lucky me!

Går upp vid halv åtta, köper färskt bröd, kokar kaffe och skär upp en saftig melon. Sätter mig ute under markisen och njuter av min frukost och tystnaden och det nästan spegelblanka havet. Det enda som emellanåt bryter tystnaden är några får som bräker någonstans uppe i bergen. Vilken livskvalitet!

Efter en lång frukost pumpar jag upp supen och går sedan och badar med Embla. Vi leker att vi rider på våra hästar Mistral och Sila, haha!

Känner mig rastlös! Vill röra på mig riktigt ordentligt. Måste trotsa hälen och dra ut på en löprunda! 30 minuter borde den väl stå ut med? Dags att snöra på sig löparskorna.

Den löprundan! Helt vedervärdig och helt fantastisk på en och samma gång. De eviga uppförsbackarna som slingrar sig som serpentiner upp för berget, den tryckande värmen, den salta svetten som rinner i mitt ansikte och svider i mina ögon, den molande hälen, den tunga andhämtningen. Och så, den fantastiska utsikten över havet där högt uppe från berget, de svala vindpustarna, nedförsbackarna som får mina ben att gå som trumpinnar, känningarna i hälen är som bortblåsta. Och så endorfinerna som sprutar när jag ligger utslagen utanför husbilen och det iskalla vattnet som jag sedan girigt dricker, stillar min törst och smeker min torra strupe. Hur jobbig en löprunda än är är det alltid, alltid så värt de tunga uppförsbackarna! Längtar redan till morgondagens tur.

Igår kväll blåste det upp till oväder. I horisonten blixtrade och dundrade det som aldrig förr. Vi satt och såg på ljusshowen tills molnen hopade sig över oss och vi kände de första regndropparna falla. Då gick vi in och satte oss i husbilen och kollade på film medan kastvindarna piskade på utanför. Hela natten regnade, blåste och åskade det. Imorse hade mattorna flugit all världens väg trots att vi lagt mängder av tunga stenar på dem.

Eftersom blåsten och det osäkra vädret verkade hålla i sig bestämde vi oss för att börja resa hemåt en dag tidigare än tänkt. Packade ihop med god rutin och lämnade vår absoluta favoritcamping för i år.

Det är med blandade känslor jag nu sitter i bilen på väg hem mot Stockholm. Det ska bli skönt att om tre fyra dagar vara hemma men samtidigt kommer jag sakna frihetskänslan av att vara på väg, inte ha några tider att passa och mest av allt, närheten till hav och berg. Älskar verkligen husbilslivet!

Kör över bergen i Kroatien, ut på landsbygden och senare in i Slovenien. Små byar i grönskande dalar, sluttningar med vinrankor och strålande sol. Nynnar lite inombords. Tills vi närmar oss gränsen till Österrike, då tar det tvärstopp. På tre timmar kommer vi drygt en kilometer. Hör olika teorier om skärpt gränskontroll på grund av gripande av terrormisstänkta i Slovenien, Italien och Kroatien. När vi till slut kommer fram mot det vi tror ska vara en noggrann gränskontroll visar det sig vara en tunnelavgift? Själva gränskontrollen går sedan hur snabbt som helst. Skumt det där!

När vi väl kommit in i Österrike är klockan efter tio på kvällen och det är kolsvart ute. Embla sover så gott med täcke och kudde på sin plats. Vi kör drygt en timme till innan vi stannar på en parkeringsplats längs motorvägen för att sova.

Söndag 7 augusti

Vaknar vid halv åtta efter en god natts sömn, trafik och långtradare på tomgång till trots. Tar en kopp kaffe och en snabb frukost innan vi åker ut på motorvägen för ännu en dag på väg.

Hoppas komma upp en bit i Tyskland idag men vi tokkör inte. Lämnar motorvägen på grund av jordens trafikstockningar och tar fina vägar på landsbygden. Stannar och äter lunch vid ett stort sädesfält. Tortellini och ärtor i husbilen smakar bättre än maten på vilken lyxkrog som helst!

Måndag 8 augusti

Körde hela kvällen igår med paus för middag på en vägkrog. Satt och ritade med Embla varvat med att läsa vägatlas. Strax efter elva parkerar vi bland långtradarna som står på rastplatserna runt om i Tyskland och där sov vi gott tills klockan halv nio imorse.

Sprang av oss lite och åt en snabb frukost innan vi startade upp bilen för ytterligare en dag på väg mot Sverige. Vi har inte bestämt om vi ska gasa hela dagen eller om vi ska hitta på något på vägen. Vi gör det vi känner för för stunden. Älskart!

Hade kunnat åka hem igår kväll men vi kände att vi ville ha en sista natt i husbilen så vi stannade på en rastplats någonstans i södra Sverige. Embla och jag lekte och sprang av oss lite innan det bjöds på filmkväll. Rickard och jag tittar på någon skitläskig serie om seriemördare, 100 Code tror jag den heter. Trodde inte att jag skulle kunna somna, jag hatar egentligen filmer som framkallar rädsla.

Gick och la mig med långbyxor och stickad tröja, det är kallt i Sverige nu! Brrrr! Men somnade det gjorde jag utan problem.

Nu sitter vi i bilen igen med kaffe i termosmuggarna och kör sista etappen hem till Tyresö. Det ska bli riktigt gött att komma hem och ta en varm dusch, kamma håret och kanske dra på lite mascara. Jag har inte haft något smink överhuvudtaget på fem veckor! Så himla skönt!

//Sorry guys! Today you’ve to use Google Translate. I’m busy seeking adventures!

Världens bästa semester

Världens bästa semester