Sov länge imorse. Tror bestämt att vi har vänt på dygnet litegrann. Efter frukosten tog Embla och jag en promenad för att reka var stallet låg inför kvällens uteritt. Hästgården låg bara 15 minuters promenad bort. Det såg inte mycket ut för världen utifrån men när vi kom in möttes vi av fantastiskt vackra och välmående hästar. Helt klart de finaste hästar vi sett på våra resor (vi brukar ju alltid försöka hyra hästar när vi reser). Träffade även Elisa som skulle ta oss ut på kvällens ritt. När vi tittat lite på hästarna och klappat om några söta små ponnier promenerade vi tillbaka hem för att möta upp Micke och Lisa, några vänner hemifrån som har lägenhet i Marbella. De hade tagit bilen hit till Tarifa för att hänga med oss under dagen.
Blev en dejt och en sen lunch på stranden med dem innan jag och Embla promenerade hem igen för att göra oss redo för ridningen. Svettigt värre att dra på sig långbyxor! Men så värt det, det skulle visa sig bli mitt livs bästa ritt!
Ridning Andalusien
När vi kom till stallet (är du sugen på att rida i Tarifa kan du kontakta Elisa HÄReller HÄR) hälsade Elisa oss välkomna och vi fick välja hästar. Så fina, pigga och välmående hästar!
Elisa frågade om vår riderfarenhet men sa att där vi skulle rida var det väldigt sandigt och stenigt så det skulle bli svårt att galoppera och trava där eftersom hästarna lätt kunde ramla. Lite besvikna över att det skulle bli ännu en ritt i skritt ledde vi så hästarna över den galet trafikerade vägen innan vi fick sitta upp.
När vi skrittat en bit och jag och Embla hade smygtravat lite, haha, sa Elisa att det fanns två valmöjligheter, en långsam väg och en väg som tillät att galoppera. Självklart valde vi den snabba vägen.
Och fart skulle vi få! Vi travade iväg längs otroliga landskap, vägen var sandig och lite stenig och hästarna snubblade bitvis. Vi red förbi hagar med kor och passerade hästar som stod helt fria längs vägen. Och sedan frågade Elisa om vi ville galoppera. Gissa om vi ville?!
Vi galopperade fram sida vid sida på våra pigga, starka hästar i vad som kändes som en evighet. Att bli ett med sin häst är en sådan kraft, en helt fantastisk känsla som alla borde få uppleva.
Nästan två timmar senare var vi tillbaka till stallet och fick hjälpa till att ta hand om hästarna. Både vi och hästarna var sjöblöta i svett och hästarna fick en välbehövlig dusch innan vi lämnade dem för att själva gå hem till campingen och duscha av oss.
Tack till Elisa och våra hästar Estrella och Heidi för en fantastisk kväll och ett minne för livet!
En isglass, dusch och en macka senare låg vi nöjda och glada i sängen. Imorgon väntar beachdag och värk i rumpan, haha!